Ett trettiotal änglar tog
sig till Skövde den första maj för att se sitt Blåvitt avancera i Svenska
Cupen. Här är en lite redogörelse för händelserna
Stämningen är lite slö i
Göteborgs Centralstation denna torsdag. Klockan är cirka två och det är
ovanligt lite folk i den stora byggnaden eftersom det är helgdag, första maj.
Dessutom så kommer snart kollektivtrafiken att så gott som stanna upp på grund
av alla demonstrationer som sker, denna "arbetarklassens nationaldag". Som vanligt
fylls Centralen av ett sorl från alla människor som är i rörelse. Men helt
plötsligt bryts ljudkulissen.
"Öl, öl, öl, öl, öl,
öööl, ööööööl" ekar mellan väggarna till melodin av Seven nation army. Efter
några sekunder tonar den bort men ersätts snabbt av "Änglarna, Änglarna, vi är
från Götebooooorg"! Folk runt omkring börjar undra vad detta är för stolpskott som
för ett sådant oväsen. Svaret är givetvis; Sveriges bästa supportrar som ska
beskåda sitt lags framfart i den ärorika... nåväl, i Svenska Cupen. När bussen
väl lämnar Kruthusgatan så hinner reseledaren knappt avsluta sitt vanliga
välkommande innan Seven nation army börjar skrålas igen. Givetvis är det inte
originaltexten som besjungs.
Efter en nätt bussresa på
ungefär två timmar så når änglabussen Sövde. Vid ankomsten till den lokala
Harrys-restaurangen (en personlig iakttagelse: alla "samhällen" i Sverige har
minst 6 pizzerior, ett par thai-resturananger och en Harrys) så fortsätter en
bekant melodi att eka över gator och torg men ersätts snabbt av en ny slagdänga
som presenterades på bussen. "Börja spela handboll nu, Skövde, Skövde" var
resans stora hit och mynnade ut i diverse andra variationer. Till exempel
"börja döma handboll nu, domar'n, domar'n". Anledningen till dessa små
mästerverk var givetvis att Skövdes damhandbollslag var i SM-final samma dag.
En match som de också vann. Ironiskt nog hölls matchen i Scandinavium.
Nu var de dags för att
fukta alla de torra strupar som torkat ut under bussres... eller vänta lite nu.
Ja, det var i alla fall dags för att gå in på krogen. Medan några valde att
svepa ytterliggare ett par kalla så tog andra en liten promenad i "staden", där
de till slut hamnade på en korvmoj belägen precis vid Skövde Central. Mysigt
värre, som ni alla förstår.
På väg tillbaka till
Harrys siktades den sjukaste staty på länge. Den föreställde inget mindre än en
naken kvinna som satt på knä med rumpan putande. Ett antal fina kommentarer och
ännu finare bilder med diverse olämpliga poseringar avverkades innan promenaden
fortsatte. Inte många meter han tillryggaläggas innan nästa sjuka syn
uppenbarade sig. Ett sällskap bestående av tre berusade unga killar kom gående
med varsin Systempåse och rödvita halsdukar. När de siktade de vackra blåvita
färgerna så ville de vara lite roliga och skanderade utan vidare eftertanke
"AIK, AIK". De ska vara glada att de blåvita efter några sekunder insåg att de
givetvis menade SKÖVDE AIK och inte en annan allmän idrottsklubb vars
supportrar man inte kan vara lika överseende med.
När det vandrande sällskapet
slutligen nådde Harrys så var det genast dags att ge sig av igen. Denna gång
med destination Södermalms IP. Återigen någonting i denna håla som för tankarna
till en annan skithåla... Efter en promenad på en kvart- tjugo minuter så kunde
äntligen den relativt stora bortaskaran äntra läktaren. "Arenan" visade sig
vara fullsatt och det var som vanligt folkfest när mesta mästarna kommer på
besök, trots att ett öde centrum tydde på detta. Det mest uppseendeväckande med
deras lilla stadion var, förutom det värdelösa ljudsystemet med samma
blandskiva som gick runt, de pinsamma läktarna. De fick Trelleborgs nya, "fina"
bortaläktare som änglarna fick inviga och hoppa sönder i premiären förra året
att likna en stabil betongstruktur. Förutom att plankorna var ruttna så var det
en hel del som inte ens var fast skruvade i stålställningen utan bara ditlagda.
Detta slutade givetvis med en nästan totalt sönderhoppad läktare.
Efter matchen, som var
ganska grå och intetsägande men ändå innebar ett blåvitt avancemang, så var det
dags för alla ditresta änglar att ta sig till bussen och bilar. Detta var dock
lättare sagt än gjort då inga grindar var öppna utan alla var tvungna att hoppa
över och knö sig förbi de två spärrar som fanns vid insläppet. Detta gick dock
relativt bra och alla kom med bussen innan den rullade ut från grusparkeringen
för att påbörja hemresan.
Hemresan var en lugn liten
tripp då de flesta ölburkar redan var urdruckna. Detta stoppade dock inte vissa
individer från att förneka detta faktum och flera gånger gå fram och tillbaka i
bussen och upprepa samma fråga: "Har du nån öl jag kan få?"
Jakten var fruktlös.
Vid hemkomsten så
splittrades snabbt de trettiotal tappra änglar som spenderat dagen i en buss
och på bonnemarkerna. Dock var nog de flesta nöjda efter en relativt säker
seger och ytterliggare en trevlig resa med Änglarna!
| < Föregående | Nästa > |
|---|
